Bokförlaget Atlas / Blogg / Atlasbloggen

I dag är det recensionsdag för Anneli Jordahls bok Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet). Genomgående lovord i pressen, några utdrag följer här:

"I andra böcker har Jordahl skrivit mycket om klassfrågor och om sin arbetarklassbakgrund. Jag tror att det perspektivet nu ger ny energi åt gestalten Ellen Key. Jordahl urskiljer denna socialreformator i det klassamhälle som många medelklassfeminister aldrig riktigt fattar vidden av och porträttet av den litet gåtfulla hushållerskan på Strand, Malin Blomsterberg, växer mot slutet av boken upp i jämnhöjd med Key själv. Och jag vänder sidorna allt fortare mot slutet av romanen när den rör sig in i ålderdomen, borttynandet och barnlöshetens helvete. Djupt tagen slår jag ihop boken och tänker att Sverige har fått en ny romanförfattare." Göran Greider, Sydsvenskan

"Finge jag ge ett generellt råd till författare av historiska romaner, skulle jag låna det från Voltaire: konsten att tråka ut är att berätta allt. Jordahls berättarteknik, däremot, är föredömligt ljus och luftig – en livsglimt här, en där. Man skulle kunna kalla boken fragmentarisk, om det inte vore för omsorgen i urvalet av brev och vardagsscener. Nu bildar de en samstämd berättelse om en kvinna som kanske inte är identisk med Keyfundamentalisternas Ellen, men i gengäld en bättre romanfigur. Tack för den, Jordahl – när kommer nästa bok?" Martina Lowden, Dagens Nyheter

"Berättelsen är enkel, men bra, och även om Jordahl har fått den gratis så har hon gjort den levande och rörande.
Personen Ellen Key, som jag alltid har förutsatt var kärv och svårtillgänglig, framstår som en komplicerad och fascinerande person som jag är glad att ha fått en ingång till.
Genom att berätta i tredje person men nästan helt utesluta ordet ”hon” ges intrycket av närhet, att befinna sig i Keys huvud. Det blir intensivt, och det är en intensiv berättelse, trots att den är så utdragen i tid, över ett halvt liv. Jordahl, som enbart skrivit fackböcker tidigare, har gjort en smidig övergång till skönlitteraturen med denna halvfiktion, med ett språk som glöder och alldeles säkert kan bära upp fler romaner." Therese Bohman, Expressen

"Men får en författare verkligen använda riktiga, före detta levande människor på detta sätt? Jag är inte säker. Men det är en etisk betänklighet, inte en estetisk. Som roman är det vackert gjort." Gun-Britt Sundström, Svenska Dagbladet

"Vad jag gillar med den – utöver att den rent tekniskt oftast håller måttet, illusionstricken fungerar, jag tror på fiktionen – är att slutresultatet varken blir en fyrkantig historisk förklaring (så gick det minsann för begåvade, självständiga kvinnor på den tiden – de blev ensamma!), eller en individuell snyfthistoria (om hon bara hade sagt si, eller han gjort så!). Vad vi får är en mer sammansatt och trovärdig historisk bild, som i likhet med alla historiskt trovärdiga bilder i första hand säger något om vår egen tid.
Som att hela kärlekspladdret är en grym lögn som hindrar oss från att göra något vettigt. Och att den som väljer bort kärleken förlorar allt." Anders Johansson, Aftonbladet

Permalänk:

Kommentera