När cyborgerna räddar miljön

Publicerad 2010-04-23 10:24   2 kommentarer

Krönika i Effekt nummer 2, 2010:

Jag vet inte hur många gånger jag hört påståendet. Så fort miljöfrågor kommer på tal finns det alltid en hel kör av förståsigpåare som hävdar att tekniken kommer att lösa alla problem. Vare sig det handlar om klimatförändringarna, resursförbrukningen eller förgiftningen ska vi alla tålmodigt och tryggt luta oss tillbaka och invänta ingenjörernas förlösande svar.

Visst, det pågår otroligt många och intressanta forskningsprojekt runt om i världen och många av dem kan komma att lösa en del miljöproblem. Men de som fortfarande tror att tekniken är den enda lösningen är tyvärr farligt ut. Mycket av det som teknikoptimisterna talar om är än så länge bara drömmar. Och drömmar har som bekant inte löst ett enda miljöproblem.

Men även om teknikutvecklingen inte direkt kommer att lösa de hot vi i dag står inför, i form av bland annat klimatförändringar, utrotning av djur och överuttag av naturresurser, kan det som nu händer på teknikens område få andra och kanske oanade konsekvenser.

Ett av de riktigt stor problemen för den västerländska kulturen är uppdelningen mellan natur och kultur. I denna uppspaltning av världen hittar vi grunden till många av dagens miljöproblem. Vi saknar helt enkelt en realistisk föreställning om vår plats och vår roll i ”skapelsen”.

Ett av det tidiga nittiotalets hetaste modeord var cyborger – begreppet som beskrev hur vi människor skulle smältan samman med våra maskiner till helt nya enheter, bortom våra mänskliga begränsningar.

Nu är begreppet på väg tillbaka. Det finns redan i dag exempel på proteser som kopplas samman med nervsystemet och på datorer som kopplats samman med mänskliga hjärnor.

Många menar att den hastiga integration av biologi och teknik som vi ser i dag bara kommer att accentuera människans alienation; att den enbart kommer att förstärka humanismen, det vill säga föreställningen om att vi människor står över och vid sidan av naturen.

Jag tror att det är precis tvärtom. Dagens naturvetenskapliga forskning, som allt mer upplöser gränsen mellan teknik och biologi, kommer att förändra vår syn på människans plats i naturen, och därmed bidra till att vi klarar att hantera dagens allvarliga miljöproblem.

Tekniken kommer med andra ord att rädda oss från undergången, men inte för att tekniken löser miljöproblemen, utan för att tekniken förändrar vår syn på oss själva. Tekniken kommer tvinga oss att se bortom humanismen.

Vad det i grund och botten handlar om är en förståelse för livets fysiska natur. När tekniken växer in i våra kroppar, in i våra hjärnor, kommer det att bli smärtsamt tydligt att livet, även människans liv, är en del av detta materiella system.

Jag vet, det är en tråkig och själlös bild av våra liv, men jag tror att den är sann. Livet är flödande materia och flödande energi, inget annat. Men den bilden går också att vända till något positivt; vi är alla integrerade delar av naturen.