förhoppningar och grusade illusioner.
En jakt på välskrivna reportage, givande boksamtal, överlevnadsstrategier i en trång kulturvärld och inspiration från den gamla skolans bögkultur.
Äntligen!
Publicerad 2008-12-17 17:41
Jag har aldrig träffat Stefan Eklund, men hört mycket bra om honom och följt den utmärkta kulturbevakningen i Borås Tidning. Hörde ryktet i förrgår och blev riktigt glad. Det är fantastiskt att min föredragna morgontidning (den enda med ambitionen att skildra hela litteraturutgivningen) nu äntligen har en kulturchef och att Kaj Schueler inte måste samordna en hel kultursida utifrån ett märkligt och tillförordnat limbo (han har gjort det bästa han har kunnat utifrån en omöjlig sitaution). Kul att litteraturen får en fortsatt stark ställning och att kultursidan får en erfaren tidningsmakare vid rodret. Bland de namn som det skvallrats om hade jag en framstående kvinnlig kulturjournalist i den lite äldre generationen som personlig favorit, men hon avböjde tydligen. Det var synd. Hon hade verkligen stått ut bland de kulturchefer som finns på de stora dagstidningarna i dag. Förhoppningsvis kommer även Stefan Eklund att stå för en egen röst.

