Förkylningsdagbok

Publicerad 2009-08-06 11:26

I går kväll låg jag med feber och läste ur Ola Klippviks Vikbodagbok, den rofyllda prosalyriskaformen och de tvära hoppen mellan läsning, tidningsnyheter och vardagssysslor var som en mycket lugn jazzplatta på Spotify. Den uppstår i realtid, men nästan mer än andra litterära dagböcker för den kommenterar sin egen publicering, sin egen form. Manusets övergång från Bonniers till Natur och Kultur skymtar förbi mellan den kortfattade och malande polemiken med (företrädelsevis manliga) författar- och kritikerkollegor. Och även om det hela är väldigt förutsägbart vad gäller förebilder och samtalspartners så har jag nöje av läsningen just nu.