Bokförlaget Atlas

En kulturbögs förbindelser,

förhoppningar och grusade illusioner.

En jakt på välskrivna reportage, givande boksamtal, överlevnadsstrategier i en trång kulturvärld och inspiration från den gamla skolans bögkultur.
Arkiv 2009
› Visa senaste 10
november (2 st)
september (3 st)
augusti (9 st)
maj (9 st)
april (5 st)
mars (8 st)
januari (2 st)
Arkiv 2008
december (8 st)
november (10 st)
oktober (5 st)
september (5 st)
augusti (7 st)
Blogg listad på Bloggtoppen.se

Min glamorösa vän Petter

Publicerad 2009-09-29 17:26   1 kommentar


Min vän Petter Wallenberg är en av de mest generösa, roliga och begåvade personer jag känner till och den som gjort mest för att rädda mitt liv från tristess, stagnation och slentrianborgerlighet. Han är den som kan sporra de mest oväntade sidorna hos mig (som att uppträda på hans klubb Mums Mums i kjol och grisnäsa) och den som lyckas sätta igång en ohejdad skaparglädje (som att få för sig att våga dra igång en gratistidning med camp-profil tillsammans med honom). Petter var länge en väl bevarad hemlighet som få utanför en snäv bögjävlarkrets kände till. Det har sakta förändrats sedan han flyttade hem till Sverige för lite drygt ett och ett halvt år sedan. Sakta men säkert har fler och fler dragits med i revolutionen och ingår nu i den vidsträckta Mumsfamiljen.


Vår vänskap fördes på distans i nästan ett decennium. Det blev intensiva veckor ihop och långa telefonsamtal. I början skrev vi brev på flera A4-sidor. Att han flyttat tillbaka är effekten av en lång kampanj från framförallt min framför allt sida. Han satt där i London som en annan Anita Ekberg och låtsades nästan ha glömt sitt modersmål för att slippa förknippas med allt han lämnat bakom sig i Stockholms luggslitna och intoleranta söderförorter och jag gjorde vad jag kunde för att övertyga honom om att det ändå inte var så farligt här. Mycket hade hänt sedan 1995 och framförallt behövde vi honom.


Petter är nämligen svaret på många av våra bekymmer i Stockholm. På torsdag lanseras tidningen Mums som jag har haft förmånen att göra med Petter, Martin Bergström och den bedårande Tove Nilson. Jag har nästan aldrig fått arbeta i ett sånt begåvat och underbart sammanhang. När ni ser tidningen får ni lära känna Petter bättre. Det finns drag av oss alla i den, den är som ett ensambarn i ett stort kvinnokollektiv, men den andas och luktar Petter och det är han som triggat oss andra. Det här är bara början. Ni kommer snart att få lära känna honom ännu mer. Skatta er lyckliga. Han är precis vad vi behöver.

Permalänk:
Vänner och/eller favoriter
Landets roligaste blogg just nu
Errata
Andreas Ekström
Elise och Amanda
Klassikerbloggen
Nisse Schwartz
Matsy
Roger Wilson
Digital pånyttfödelse
C-M Edenborg
Michal Zygmunt (polska)
Jonas Thente
Apollo i Damskus
Shampoo Rising
Förlagsredaktören
Där jag även skriver
Atlasbloggen
Bögjävlar